Vad påverkar längden?
Barn växer och utvecklas olika snabbt.
Tillväxten är ett känsligt mått på hälsa och utveckling. Normal tillväxt styrs av många faktorer som ärftlighet (korta föräldrar får ofta korta barn), etnisk tillhörighet, näring, sömn, aktivitet, hormoner av olika slag och sjukdomar.
Vissa sjukdomar avspeglar sig snabbt på ett barns tillväxt. Därför är det viktigt att regelbundet mäta och väga ditt barn på barnavårdcentralen och i skolan. På så sätt kan eventuella sjukdomar upptäckas i tid. Kroppen har en god förmåga att växa ikapp efter en kortare tids sjukdom.
Tillväxten hos barn brukar delas in i tre perioder:
|
|
Spädbarnsåren |
Spädbarnsåren varar mellan födseln och till ca tre års ålder. Under ett barns första levnadsmånader växer det omkring två centimeter per månad. Tillväxttakten avtar sedan successivt. När barnet är ca tre år växer det cirka en halv centimeter per månad. Under första levnadsåret är det framförallt näringsintaget, som är det vikigaste för barnets tillväxt. |
Barndomsåren |
Barndomsåren, från ca tre år och fram till puberteten, är en stabil tillväxtfas. Både pojkar och flickor växer ungefär sex centimeter per år. Under denna period är tillväxthormon viktigt för regleringen av tillväxten. |
Puberteten |
Puberteten, startar oftast mellan 10-14 år hos flickor och mellan 11-15 års ålder hos pojkar. Flickor växer som mest 10 cm per år under denna period, medan pojkar kan växa upp till 12 cm. Pubertetsutvecklingen hos flickor börjar i allmänhet med bröstutveckling, som följs av pubesbehåring, tillväxtspurt och första mens. Den totala tillväxten hos flickor efter första mens är oftast 6-8 cm. Det första pubertetstecknet hos pojkar är testikeltillväxt och därefter pubesbehåring, tillväxtspurt och ändrat röstläge (målbrottet).
Puberteten avslutas med att tillväxtzonerna i skelettet sluter sig och tillväxten avstannar. Tillväxtspurten i puberteten är snabbast i början, för att klinga av efter några år. |
Tillväxtkurvan
Med barnets tillväxt inprickad i tillväxtkurvan kan man lättare avgöra om barnet följer sin normala tillväxttakt och agera vid eventuella avvikelser. På denna webbplats kan du läsa mer om vad som är normalt. Du kan själv följa din/ditt barns tillväxt med hjälp av vår interaktiva tillväxtkurva.
Lite statistik
När man tittar på genomsnittslängder i olika delar av världen så varierar de en hel del.
Det finns mycket som spelar in och en av de viktigaste faktorerna är näringsintag.
Man kan även se att vi svenskar har förändrat vår genomsnittslängd genom historien.
Idag är genomsnittslängden för en svensk man ca 180 cm och för kvinnor ca 168 cm.
För 100 år sedan så var motsvarande siffror 170 cm respektive 158 cm, d.v.s. de var ca 10 cm kortare.
Olika etniska grupper har olika genomsnittslängd och vi kan som exempel nämna att
genomsnittslängden för en fullvuxen holländsk man är 184 cm och kvinna 171 cm. (detta är de högst uppmätta värdena i världen).
Som jämförelse kan nämnas att argentinska män blir i genomsnitt 173 cm och kvinnor 161 cm.
Hur vet man?
Det mest typiska symtomet på tillväxthormonbrist hos barn är att de inte växer lika snabbt som andra barn. Barn som växer mycket långsamt och inte följer sin tillväxtkurva bör undersökas.
Idag är det tillåtet att behandla kortvuxenhet som beror på tillväxthormonbrist, Turners Syndrom, kronisk njursjukdom, Prader Willi Syndrom och SGA (Small for Gestational Age vilket betyder att barnet är mycket litet vid födseln och inte visar tecken på att växa ifatt när det kommit upp i fyraårsåldern).
Forskning har visat att behandling med tillväxthormon fungerar bäst om man startar tidigt i åldrarna. Om man väntar med att behandla till puberteten får man ofta dåligt resultat. Därför är det viktigt att utredningar och beslut om behandling sker så tidigt som möjligt.